4 CIRKELSAMTAL PÅ RAKEN

                      Mirga 27, t.v. en ny i gruppen Agris sonhustru,Cibi 20, nygift,Kulvinder t.h.

                Flickorna Kavitha,17, går i skolan, en av sex systrar, Dolly 16 år har slutat skolan

HEMMA HOS MIRGA
I förra avsnittet ger Monika sin upplevelse av besöket.
Vi börjar med fjärde gruppen. 9 kvinnor och 2 unga flickor hör till gruppen. Men i dag är vi inte så många.Om 2 veckor är det Diwali, den stora ljushelgen jämförbar med vår jul i betydelse, kommers och högtidsansträngningar. Nyss firades en annan viktig helg i flera dagar, så det är lite svårt att få till nån koncentration kring våra möten.

Vi får vara hemma hos Mirga, som nyss blivit änka. Hon bor i ett litet hus tillsammans med sina föräldrar och 4 barn. Den minsta av hennes flickor har nyss börjat privatskolan med stöd av svenska vänner.Hennes mamma och mormor sitter också med på samtalet.Annars är cirkeln sluten och inga utomstående skall lyssna.
Änkorna har den svåraste situationen, därför stöder vi dem på de sätt vi kan t.ex genom att betala hyra när de tar emot oss för möte eller arbete.
Allra först presenterar sig Monika, och får svara på alla frågor som övriga i gruppen har gjort: ålder familj, gift/skild, inkomst, hur många barn, flicka/pojk, skolgång, intressen, problem, drömmar, önskningar. Monika önskar FRED på jorden och ett liv i frihet för alla kvinnor. Då svarar några i en grupp: "Vi här är som slavar, vi har det sämre än korna och har ingen frihet, våra män bestämmer allt om oss".
Vi berättar först om vad som hänt sen sist. Mirga är mycket sorgsen och orolig, men lyser upp när alla brister ut i fniss då vi talar om mensskydd. Mer om det senare.

Jag gör ett avbrott--Nu är den korta vackra skymningen, jag sitter på en takterrass och vill fånga in stämningarna  över öknen, synerna av stadens sirade torn, valvbågar och fönstergluggar. De stora slottsliknande huskomplexen är oftast hotell, mer eller mindre fantasifullt utstyrda. Så här i skymningen får allt ett magiskt skimmer. en öppen eld i närheten skickar upp tät tjock rök. man eldar sopor.

En kvinna murar om sin husvägg inför Diwali, den kommer att bemålas, ev med vackra mönster.

Hon har gjort en blandning av lera och kodynga och arbetar med bara händerna, som syns.

GRUPP 3

Följande dag träffas vi hos Ajabi, som också är änka och som har 6 barn, 3 pojkar 3 flickor.

Denna dag är stämningen lite avslagen. En särskild kvinnlig gudom hedras  genom fasta mellan solens uppgång och nedgång. Inte ens vatten får drickas. Kulvinder har huvudvärk, men vackert hennamålade händer. Även kvinnorna är energilösa.  Till denna gudinna ber man om hälsa och beskydd för sina käraste, oftast männen. På min självklara fråga om männen gör detsamma för sina fruar får jag ett lika självklart "nej"! 

Flera kommer sent, så Kulvinder förklarar hur de som kommer sent hindrar de andra från att börja och orsakar att flera personer får sitta och vänta, sammanlagt blir det två timmar om 8 personer får vänta en kvart! Kanske en insikt? Kunja, som också är änka sedan 5 år försörjer sig och 3 barn genom att gå till två familjer varje morgon och städa, tvätta, diska. På detta tjänar hon en knapp månadslön.Problemet är att det pratas illa om den kvinna som går utanför byn ensam. Här finna mycket att göra i kvinnosolidaritetens namn. Det är säkert andra kvinnor som odlar sitt skitprat. 

Mer kommer i nästa blogg!

Det börjar bli lite "vinter". temperaturen sjunker nu är det nog bara 37*C

Skönt i alla fall!

Elsa

Cirkeltalks Monika´s text

Som de sajer i Bullarn, det ar inte bare, bare!
Efter noggranna forberedelser av Elsa, Kulvinder och mej sa gav vi oss ivag for forsta cirkelsamtalet riktigt laddade i hettan, denna hetta som forlangsammar var tankeverksamhet o far oss att forlora bade vatska och salt.
Vi skulle traffas hemma hos M. 27 ar med 4 barn  som nyligen blivit anka, mannen hade bara ovantat dott efter att ha tagit en dos med Novalukol, ingen vet varfor. Hon bor nu med sina foraldrar och fyra barn i sitt lilla hus.
I detta lilla hus samlades vi da igar, M. hade nog inte forstatt att vi skulle traffas, hon var ute ur huset for forsta gangen efter att mannen dott, men hennes mamma o yngsta barnet var hemma. Huset var ca 15 kvadrat stort, dar fanns: en sang, en TV, en symaskin, en stor platbox samt en mindre, en stol. Vaggarnra var smyckade med brolloppsfotot, en planch, en almanacka.
I detta hus med vardinnan franvarande hade vi da samlats 14 kvinnor och 7 barn, men inte just den gruppen som vi planerat skulle vara dar. Kulvinder smattrar pa som en kulspruta fran Bofors, hon ar helt makalost duktig, utan henne hade vi varit helt lost!
Det beslutas att cirltalks med grupp 4 far bli imorgon istallet. Alla informeras om att det ar viktigt att alla kommer osv, Kulvinder ser strang ut nar hon smattrar vidare.
Da kommer Shanti som jag minns som en 17-arig flicka for 5 ar sedan, hon ar nu gift o har blivit en riktig matrona! Hon kommer for att be for sin syster som vill vara med i broderigruppen, vi travar dit for att kolla upp hennes behov. Hon har ett fint hus och en fin gard, men mannen ar sjuk, tappar ibland medvetandet o verkar vara deprimerad.
De bar fram hela hans sjukjournal fran ett privatsjukhus i Amedhabad bifogat med rontgenbilder av ryggraden o scanning-bilder av hans hjarna, Journaltexten visar att han utretts med fragestalning "epilepsi", massa prover ar tagna. Hjarnan ar o.k. men i ovre delen av halsryggen har man hittat ett 7 mm brack, vilket inte vad jag forstar framkallar hans franvaroattacker. Alla prover ar helt o.k forutom ett TSH-varde som ar for lagt. Vad jag forstar har han fatt medicin for detta, men inte vidare provtagning om han nu ligger bra till i sin skoldkortel. Hela journalen ar skriven pa engelska o jag formodar att varken mannen det galler eller hans omgivning forstar vad som dar star.
Jag forklarar det jag forstar samt ger aven en forklaring pa att vajsing pa skoldkorteln inte sa sallan ger depressions-symtom.
Kulvinder tyckte att har fanns behov, sa hon far vara med.
Idag var vi da laddade pa nytt, samlade i samma hus, alla kom inte, men 3 av de unga flickorna hade tagit ledigt fran skolan for att delta. Ankans mamma och mormor satt bakom for att avlyssna det hela. Nar vi borjade prata om mensskydd gick mormor, flickorna fnittrade nastan hysteriskt, aven kvinnorna tyckte att detta var ett fnittrigt amne. Men alla var overens om att det kunde nog vara en bra ide att ev sy sadana.
Tyvarr var inte alla i denna grupp med idag, en av dem fick ga efter halva tiden eftersom hennes man var sjuk, hon lanade Kulvinders telefon o da grat han. Ja vi vet ju alla hur sjuka man kan bli......
Det blev trots allt ett bra mote var Elsa, Kulvinder och jag overens om. Vi fortsatter med nasta grupp imorgon.
Da jag inte varit har pa 5 ar sa maste jag saja att mycket har hannt! Till det battre, manga av gardarna o husen har forbattrats, det ar nagot renare, fler barn gar i skolan, kvinnorna ar rakare i ryggen o ger battre kontakt, storre sjalvfortroende, vilket ju kan bero pa mindre blyghet.
Broderierna betyder mycket for dem, bade ekonomiskt och for gladjen att brodera.
Man vill ju garna tro att alla forbattringar beror pa Mahila-projektet, men jag tror att det ocksa beror pa satsningar bade fran regering o delstatsniva.
For tillfallet putsas det o fejas infor Divalhi, det sista vi ser nar vi gar ar en kvinna som putsar sin nyuppbyggda mur med kobajs sa att det blanker, blir jattefint.
Vid pennan: Monika Lind-Melander

FÖRSTA BLOGGINLÄGGET

FÖRSTA BLOGGINLÄGGET

Sitter i morgonsvalkan på takterassen. klockan är 7, solen står ännu lågt. Dagens bästa stund. Hettan på dagarna gör allt overkligt, 42*C påstås det att vi har.. Tankarna går trögt. Man rör sig inte mer än nödvändigt.
Vi har varit ute i byn två gånger. Rörande återseenden, skratt och tårar. Någons man har dött. Mirga, hon gråter otröstligt. Flera barn har fötts och åtminstone ett kommer väldigt snart.
Nenu,17år, som skulle giftas bort och tvingas sluta skolan, studerar nu hemma och gör privat- tentamen. Hon vill ju bli lärare.

( jag försöker föra in bild, men verkar inte gå från Macen?Får träna lite till! det gick! seger!!)
Vi håller till på Shantis gård. Så småningom är gården full med kvinnor och barn.
Vi lämnar ut materialet. Allt går nu lugnt och fint. Alla har varit med om detta förr. Medan de väntar nystar kvinnorna små garnnystan och pratar livligt med varandra. Detta är ett tillfälle att mötas, nu när nästan alla har vatten i slang fram till sin gård. Tidigare var ju vattenhämtningen dagens pratstund.
Vi pratar lite om läs-och-skrivkursen som en del kvinnor och några flickor deltog i. Detta skulle ju vara förutsättningen för att kunna vara med i den”bisniss-class”som jag pratat om att starta denna gång. Jag hoppas ju att några skall kunna komma igång själva med något inkomstbringande...Cibi slutade kursen,när hon gifte sig under året. Hon kan nu skriva sitt namn. Det återstår att se hur mycket de andra har lärt sig. Kanske måste man inte kunna läsa skriva för att göra affärer??
Nästa gång skall vi träffas i grupp nr 4 för att hålla cirkelsamtal. Pooja, som tolkade förra året kommer inte att kunna vara med. Jag tror att det är hennes man som inte vill att hans hustru skall besöka denna enkla by. Så vi får försöka klara detta ändå.  I morgon börjar vi med fjärde gruppen.

Nu vacklar jag hemåt i knallvärmen! SOVA middag ropar kroppen!

NY HEMSIDA / BUTIK+++++NEW WEBSITE / SHOP

http://www.mahila.se

Nu är den nya hemsidan så gott som klar.
Den innehåller allt om bakgrund, broderier, flickors skolgång och övrigt som har hänt i byn Bhilon Ki Basti.
Där kan man också se en första version av filmen om arbetet i byn." Broderier för livet" 28 min.
Och inte minst: genom denna hemsida hoppas vi sälja många broderier och skapa intresse för att hjälpa flickor gå i skolan.
Det tar tid och skulle vara mycket dyrt att göra en så omfattande hemsida.Men det är så lyckligt att en vän till mig som är grafisk formgivare och webdesigner dök upp och satte igång att skapa denna hemsida. Helt IDEELLT. Så stort tack till Bertil Gustavsson. Gå in på sidan och bli imponerad!
Det du som ser den kan göra är att sprida den till dina vänner, dela den på Facebook eller uppmana folk på andra sätt att delta i stödarbetet för våra kvinnor och flickor.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
NOW our new website is  ready! It´s not yet translated to English ( or German, French)
But it´s already possible to look at all pictures from the village and also the embroideries available for sale.
WE WOULD BE VERY HAPPY TO GET IN CONTACT WITH SOMEBODY THAT COULD HELP TO TRANSLATE THE MOST IMPORTANT PARTS OF THE WEBSITE!
Please have a look even if you cannot understand all Swedish words, there are many pictures to look at!
And the first version of the film about the work in the village." Embroideries for Life" 28 min.

 Elsa Agélii

Celebration of WORLD EMBROIDERY DAY

FROM BHILON KI BASTI  report  Kulvinder

-"Dear mam

Hellow

Today is very good day All women looking so much happy . Some Resource person came there and tell them importance of water and livelyhood . women and girls sing some song.

our computer is not working this time. so I work on other computer. Mam I need money for women payment and some other things.

very soon I contact you again and you send me also your pictures

your kulvinder "-

ELSA: As you can see it was a big event in the village, when also "important" men took part.

However I miss to see some women- faces! Even if I can understand that it´s a good thing that also men considder the work that women do as important.

Here you see the Banner made by women from the village. It was very much appreciated.
And also two women taking part in the big sewing party. in the exhibition in the very south of Sweden.

I´m improvising a speech in the opening of the day, instead of reading the Manifesto which the Danish artist Bettina Andersen had already said all about...unhappily for me.
klick the link to read the Manifesto in English
http://www.broderiakademin.nu/wp-content/uploads/2012/06/embroidery_manifesto_-english.pdf

Yes, this became a big day when several groups of embroidering persons took part. Thanks to the Embroidery Academy of Tacklebo. But most to the group in Skane Sy-D In Denmark they embroidered too and in the USA, Minneapolis.

written by
Elsa

INBJUDAN TILL TRÄDGÅRDSMÖTE I TÄCKLEBO

MAHILAS VÄNNER

träffas i trädgården i Täcklebo

Söndagen den 5 augusti kl. 15.

Meddela gärna den 3 aug att/om du kommer så jag kan göra tillräckligt med tårta.

Det går att sova över här om du kommer långväga ifrån.

Kanske har jag en sallad på lut om mötet drar ut på tiden.

Vi vill gärna dryfta vad som hänt sedan sist och hur vi skall gå vidare.

En 28 min introduktion till filmen om projektet finns att titta på.

Gamla och nya vänner är välkomna!

Man får en fylligare bild av vad som hänt i byn genom att läsa de två bloggarna:

www.mahila-indianembroideries.blogspot.com och www.brittareser.blogspot.com

Verksamhetsberättelse för året sen förra sommaren bifogas.

Årsmötesprotokoll bifogas även.

Varmt välkomna önskar

Elsa

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

MEDLEMSAVGIFT FÖR 2012 ÄR 100 KRONOR

BETALAS TILL BANKGIRO: 420-5431

SKRIV MEDLEMSAVG, NAMN OCH E-POSTADRESS.

VI HAR FLERA HUNDRALAPPAR INBETALDA UTAN VARE SIG AVSÄNDARE ELLER ADRESS.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

TANTASTYGN, VERNISSAGEDAGEN 4 JULI

 

FRÅN VERNISSAGEDAGEN  

Köpmansmagasimnet Smygehuk 4-juli - 5 augusti

I mitten ses Kerstin Nettelblad initiativtagare till utställningen TANTASTYGN och hela idén med VÄRLDSBRODERIDAGEN

Till vänster hennes dotter Eva, som gjort broderier med barn  2-6 år.

Bakom kan man se de indiska kvinnornas storslagna banderoll och t.h. är jag.

WORLD EMBROIDERY DAY 

kommer att firas den 30 Juli på alla möjliga platser i Sverige, Danmark och även i byn Bhilon Ki Basti i Rajasthan, Indien.